Krabbskal renar vattnet på Hamnbanan i Göteborg

Swedish Hydro Solution inspekterar de två reningsanläggningarna vid Hamnbanans arbetsområde. Foto: Skanska

Hamnbanan i Göteborg är den stora järnvägslänken för gods till och från Göteborgs Hamn. 2019 fick Skanska i uppdrag av Trafikverket att bygga dubbelspår och en tunnel mellan Eriksberg och Pölsebo. Ett byggprojekt som bjuder på flera utmaningar, inte minst kring hållbarhet.

– Just nu pågår grundläggningsarbeten, markarbeten och sprängningar i området. Det är insatser som har stor omgivningspåverkan, till exempel det länshållningsvatten som uppkommer när man schaktar jordmassor, säger Skanskas Alexandra Bomb Lange, kvalitets-, miljö och arbetsmiljöchef på Hamnbanan.

För att byggvatten från de olika arbetsmomenten ska kunna släppas ut i spill- och dagvattennätet måste det först renas. Så kallad flockning görs vanligtvis med industriellt framtagna, metallbaserade kemikalier. Problemet med dem är att de inte bryts ned och till och med kan vara farliga att hantera. För Hamnbanan har Skanska valt ett betydligt hållbarare alternativ.

– Kitosan är en restprodukt från den amerikanska skalsdjursindustrin och utvinns ur krabbskal. Det är egentligen inget nytt. Det har använts som stärkelse i mat, blodstoppare i sjukvården och förekommer till och med som bantningsmedel, men det har också en egenskap som gör att det lämpar sig särskilt väl för vattenreningsändamål, berättar Anders Lindqvist, vd för Swedish Hydro Solutions som tagit miljötekniken till Sverige.

Tänk dig ett glas med grumligt vatten. Om partiklarna i vattnet är grova sjunker de snabbt till botten. I vattnet från Hamnbanan är lerpartiklarna mikroskopiskt små och dessutom negativt laddade. De stöter bort varandra och sedimenterar därför inte.

Ett kilo kitosan renar upp till två miljoner liter vatten. På Hamnbanan finns tre reningsanläggningar som var och en hanterar mellan 25 000 och 30 000 liter per timme. Det renade vattnet går antingen ut till dagvattennätet och vidare till Göta Älv, eller till spillvattennätet.

– Jag tycker det är fantastiskt att vi hittat en teknik som inte bara är ofarlig ur ett miljö- och arbetsmiljöperspektiv, utan också ger oss en möjlighet att ta vara på en restprodukt från fiskeindustrin som annars skulle bli avfall, säger Alexandra Bomb Lange.

I stället för att köra bort den schaktade jordmassan har Hamnbanan fått platsspecifika riktvärden som gör att projektet kan återanvända en högre andel massa på plats. Kostnadseffektivt och klimatsmart.

Skanska har tagit fram ett optimerat betongrecept med lägre cementinnehåll som ger cirka 37 procent minskade koldioxidutsläpp jämfört med konventionell väg- och anläggningsbetong. Skanska har till största del valt en klimatsmart armering tillverkad av återvunnit stål från Norge producerad av fossilfri vattenkraft.