Ny modell för klimatutsläpp från infrastruktur

Sweco har utvecklat en modell för att bygga klimatsmart. Arkivbild

När koldioxidutsläppen beräknas i infrastrukturprojektens tidiga planeringsfas uppstår den största potentialen att minska både klimatutsläppen och kostnaderna. Det visar Swecos nya Urban Insight-rapport: Carbon Cost in infrastructure. Företaget har tagit fram en ny modell för att göra dessa beräkningar, vilken kan få direkt betydelse för såväl klimat som investeringar.

Utsläpp kopplade till själva investeringen i infrastruktur har till stor del förbisetts, till förmån för utsläppsmål runt hur infrastrukturen sedan används. Detta vill Sweco ändra på och visar hur det kan ske i sin nya Urban Insight-rapport Carbon Cost in Infrastructure, där rapportserien i år har temat Climate Action.

– Allt går att bygga klimatsmart, men vad får det kosta? Fram till nu har man räknat på klimat och kostnad som två separata parametrar i infrastrukturprojekt. Med vårt verktyg får man kunskap om det faktiska sambandet mellan dem, och även om den brytpunkt där kostnad och klimat inte längre utvecklas parallellt. Detta är något helt nytt och blir avgörande när vi ska få ner klimatutsläppen i samhället, säger Emelie Persson Lindqvist, hållbarhetschef energi och industri på Sweco.

Med modellen som grund ligger fältet öppet för vad Sweco kallar ”carbon cost managament” och därmed möjligheten att radikalt minska utsläppen från infrastruktur, menar Emelie Persson Lindqvist och påminner om att Sverige är ett av de länder som förra året förband sig till att minska landets nettoutsläpp till noll.

– Nu måste vi utbilda politiker och tjänstemän, likväl som branschen i stort, på att den här möjligheten att räkna finns tillgänglig. Annars finns stort risk att vi sjösätter nya infrastrukturprojekt som klimatet, och därmed vi själva, får betala för under kommande decennier, förklarar Emelie Persson Lindqvist.

Sweco utvecklar samtidigt avancerade, datorstödda beräkningsmetoder som utgår från parametrisk design, en process där algoritmer automatiskt genererar lösningar som möter specificerade designparametrar. Genom maskininlärning som identifierar den optimala lösningen för ”carbon cost” kommer det så småningom gå blixtsnabbt att optimera förhållandet mellan utsläpp och kostnader för all resursintensiv design. Emelie Persson Lindqvist menar att detta sätt att räkna måste användas inom hela samhällsbyggnadssektorn för att uppnå ett hållbart samhälle. 

– Men under tiden måste vi börja integrera carbon cost management i alla våra infrastrukturprojekt, det är där vi har mest miljö och pengar att spara, avslutar Emelie Persson Lindqvist.