Vätgasindustrin fortsätter att växa i takt med ökade klimatambitioner och ett behov av energisäkerhet. Men medan vissa aktörer förespråkar blått väte som en övergångslösning, ifrågasätter andra teknologins långsiktiga nytta. Werner Ponikwar, vd för elektrolysörtillverkaren Thyssenkrupp Nucera, menar att regeringar i stället bör rikta sina investeringar mot grön vätgas – och framför allt mot den teknik som kan leverera det på ett hållbart sätt.
– Det handlar inte om vilken färg väte har, utan om att skala upp de tekniker vi faktiskt vill bygga vår framtid på, sade Ponikwar under World Hydrogen Summit i Rotterdam.
Han varnade för vad han kallade ett "missvisande" fokus på teknologineutralitet, där alla former av vätgasproduktion behandlas som likvärdiga.
– Självklart ska vi inte förbjuda någon teknik. Men i praktiken är det uppenbart att vissa vägar – särskilt de som är beroende av fossila resurser – inte bidrar i samma utsträckning till våra klimatmål eller till en konkurrenskraftig ekonomi, fortsatte han.
Blå vätgas, som produceras från fossilgas med hjälp av koldioxidinfångning och lagring (CCS), har fått kritik från miljöorganisationer. Enligt dessa riskerar metanläckage vid produktion och distribution att urholka klimatnyttan, även om viss mängd koldioxid fångas in vid tillverkningen.
– Elektrolysörer drivna av förnybar el är i grunden förenliga med nettonollmål. Det gör dem till ett bättre val för framtiden, sade Ponikwar.
Stegras satsning i norra Sverige väcker intresse
Ett av de mest uppmärksammade projekten i Europa just nu är det svenska bolaget Stegras anläggning i Boden. Här byggs en anläggning med kapacitet att producera grön vätgas i industriell skala – totalt 740 megawatt. Projektet är en del av en större satsning på fossilfri stålproduktion och ska leverera vätgas till ett nytt stålverk i anslutning till elektrolysanläggningen.
De första elektrolysörerna är på väg till Boden, och projektet markerar ett viktigt steg i omställningen av Europas industriella bas.
– Vi ser fortfarande att vissa projekt blir försenade eller läggs ned. Men i slutändan behövs ungefär tusen gigawatt i elektrolyskapacitet globalt för att ersätta dagens fossila väteproduktion, sade Ponikwar.
Thyssenkrupp Nucera har redan levererat elektrolysörer till flera storskaliga projekt, bland annat Neom-anläggningen i Saudiarabien med en kapacitet på 2,2 gigawatt. Men bolaget har samtidigt sett en minskning i orderingång, då få nya projekt i samma skala har tagits vidare efter att de första leveranserna fullföljts.
Politisk prioritering påverkar Europas självständighet
Förutom klimatargument lyfte Ponikwar också frågan om energipolitikens säkerhetsaspekter.
– Genom att etablera en självständig försörjningskedja för grön vätgas, frikopplad från fossilgas, kan Europa minska sitt importberoende och stärka sin motståndskraft, sade han.
Detta skulle enligt honom inte bara minska sårbarheten för prischocker, utan även minska de geopolitiska riskerna och bidra till en mer suverän energipolitik.
Han framhöll även elektrolysörernas flexibilitet som en fördel.
– Elektrolysörer kan anpassas till helt förnybar el, även om de i början drivs med ett visst inslag av icke-förnybara källor. Det gör att tekniken är framtidssäker och kan uppfylla de krav som ställs för att klassas som hållbar, utan att infrastrukturen behöver bytas ut, avslutade Ponikwar.
Att välja vilken teknik som ska prioriteras är därmed inte bara en klimatfråga, utan en strategisk samhällsfråga. Och enligt Ponikwar pekar alla vägskyltar mot renare vätgas och elektrolys.
Källa: Uttalanden av Werner Ponikwar, vd för Thyssenkrupp Nucera, vid World Hydrogen Summit i Rotterdam.
