Den finländska regeringens klimatpolitik har länge fokuserat på att "täppa till skorstenarna", det vill säga att fånga upp industrins koldioxidutsläpp. Denna inriktning har inneburit en överflyttning av fokus från bilarnas avgasrör till de större utsläppskällorna, vilket har lett till att utsläpp från transportsektorn inte har hanterats med samma kraft.
I Finland skulle detta i praktiken beröra landets största biokraftverk eller massafabriker, där koldioxid släpps ut genom förbränning av träbränsle eller biprodukter från trä.
Kan regeringen uppnå Finlands klimatmål genom att täppa till dessa skorstenar?
Enligt regeringsprogrammet är målet att signifikant implementera tekniska koldioxidabsorbenter under 2020-talet. Dessa tekniker syftar till att avlägsna koldioxid från atmosfären och skapa permanenta kolreserv.
Fångar upp utsläpp under uppvärmningssäsongen
För Finland innebär detta i praktiken de största biokraftverken eller massafabrikerna, där koldioxidutsläpp uppstår från förbränning av träbränsle eller träbaserade sidoprodukter. Biokraftverkens svaghet ligger i att de huvudsakligen fångar upp utsläpp under uppvärmningssäsongen, och deras biobaserade koldioxidutsläpp är relativt små jämfört med de största massafabrikerna.
Det mest lämpliga målet för att täppa till skorstenarna skulle vara Kemi massafabrik, även känd som bioproduktfabriken, vilken är Finlands största källa till utsläpp av skogsbaserad koldioxid. Dess läge vid havet gör transporten av den uppsamlade koldioxiden mer kostnadseffektiv.
Andra betydande källor till träd-baserade koldioxidutsläpp inkluderar fabriker i Äänekoski, Kaukas i Lappeenranta, Kymi i Kuusankoski, Enocell i Uimaharju och Joutseno. En nackdel med dessa är deras inlandsposition, vilket medför högre transportkostnader.
Kort resa
Finlands klimatpanel rapporterade i december att betydande kustkoncentrationer av biobaserad koldioxid, utöver Kemi, även finns i Uleåborg och Kotka. Till exempel är det en kort resa från Kymis massafabrik till Kotka.
Ingen av dessa fabriker eller deras skorstenar ägs av den finska staten. Regeringens förhoppningar om att täppa till skorstenarna vilar därför främst på axlarna hos tre stora skogsföretag.
I förgrunden står Stora Enso, som enligt egen utsago "följer ämnet med intresse". Även Stora Enso deltar i några utvecklingsprojekt och en pilot. Metsä Group har kommit längst, med UPM placerat någonstans däremellan.
Uppsamlingsanläggning
Metsä Group har tidigare utfört förstudier för koldioxiduppsamling och undersöker nu möjligheten att bygga en uppsamlingsanläggning i anslutning till sin massafabrik.
Trots detta är Metsä Group fortfarande i ett skede där de överväger uppsamlingens lönsamhet. Vad som sedan görs med koldioxiden återstår att se.
Kemi massafabrik är Finlands största källa till biobaserad koldioxid, skriver landets största tidning Helsingin Sanomat. Massafabrikens läge vid havet gör det till en idealisk plats för uppsamling och lagring, kostnaden uppskattas till 120–240 euro per ton av klimatpanelen.
Koldioxid kan användas som råvara i bland annat flytande bränslen, kemikalier och plaster. I produkter inom vätgasindustrin som metan och metanol spelar koldioxid en viktig roll.
Källa: Helsingin Sanomat & Finlands klimatpanel