Rapport: Viktigt kunna döma chefer för "miljömord"

Fredrik Sandberg/TT: Att kunna döma chefer för storskalig miljöförstörelse är ett sätt att knuffa ekonomin i mer hållbar riktning, enligt en ny rapport.
Eleanor Sharpston/TT: En ekocidlag skulle visa på internationell toppnivå att det inte är okej att förstöra miljön, menar Eleanor Sharpston.

FN:s generalsekreterare, Europaparlamentet, flera regeringar, liksom påven Franciskus och Svenska kyrkan – stödet för att göra ekocid, ”miljömord”, till ett internationellt brott inom Romstadgan blir allt bredare.

Ekocid betyder storskalig miljöförstöring som leder till omfattande skada på, förstörelse eller förlust av ekosystem eller livsmiljöer. Tanken med en ekocidlag är att göra det möjligt att ställa de som är högst ansvariga för beslut – till exempel företagsledare – till svars för stora skador som gjorts mot bättre vetande.

En sådan lag kan inte bara hjälpa till att knuffa det ekonomiska systemet i en mer hållbar riktning, utan även skapa förutsägbara spelregler för företag världen över. Detta enligt en ny rapport som analyserat bland annat hur en ekocidlag skulle göra ekonomin mer hållbar, och hur den skulle hänga ihop med dagens lagar.

Nytt "big crime"

Ett hål i lagböckerna har bidragit till den alarmerande situationen för planeten med klimatförändringar, ökande extremväder och förlust av biologisk mångfald bland annat, enligt rapporten som publiceras av bland andra tankesmedjan Schumacher Institute och The wellbeing economy alliance.

Vi har kommit till en punkt där lagen måste ingripa. Det är tydligt att ekonomin behöver ett ”säkerhetsräcke” för att hålla sig inom vad planeten klarar av, och här behövs ekocid som det nya ”big crime” i den juridiska verktygslådan, säger Eleanor Sharpston, som under många år var generaladvokat vid EU-domstolen men i grunden är både advokat och ekonom.

Hon har granskat och bidragit med kommentarer till rapporten, men inte varit med och skrivit den.

Utan ett säkerhetsräcke i form en ekocidlag kan företag ofta tjäna mer pengar på att agera oetiskt, menar hon.

I dag kan en vd behöva förklara för ägarna varför företaget inte ska köpa billiga råvaror från Amazonas exempelvis, i stället för dyrare varor som är bättre för planeten. Det blir lättare om det finns lagar att peka på och säga – det är klart att vi måste bete oss etiskt, annars kan det vara kriminellt!

Tydligare spelregler

Dagens nationella lagar gör det visserligen möjligt att bötfälla individer och företag som exempelvis släppt ut farliga kemikalier i ett vattendrag. Men det ger inte företag tillräckliga morötter att ta hänsyn miljöeffekterna av sina beslut, enligt rapporten.

Att göra storskalig miljöförstörelse till ett internationellt brott skulle dessutom hindra företag att flytta miljöskadlig verksamhet till länder med svagare nationell lagstiftning.

Bara en mycket liten klick aktörer skulle komma ifråga för åtal för ekocid, framhåller Jonas Roupé, som är hållbarhetsstrateg på Prosperous planet och som varit med och tagit fram rapporten.

För den överväldigande majoriteten av bolag skulle det bli en befrielse att få skarpare globala spelregler, som är schyssta och förutsägbara. Min erfarenhet är att tvärtemot vad man kan tro så vill företag vill ha strängare lagstiftning av den anledningen, säger han.

En ekocidlag skulle inte kriminalisera alla miljöbrott, bara de allra värsta.

Men definitionen är utformad så att lagen skulle bli skarpare med tiden, i takt med att tekniken går framåt. Verksamhet som vi tycker är bra i dag kanske ses som dåligt om 15 år, och då skulle lagen vara till stöd för att få stopp på det, säger Jonas Roupé.

Att låta ekocid bli ett internationellt brott var på tapeten redan när Romstadgan kom till på 1990-talet. Men förslaget ströks under förhandlingarna bland annat eftersom fokus låg på mänskliga rättigheter och många inte såg behovet av en ekocidlag.

Nu är läget ett annat, det är svårt att hävda att miljöproblemen inte är ett problem för mänskligheten, säger Jonas Roupé.

Påverka vårt tänkande

Han framhåller att det numera finns ett förslag till en tydligare definition av ekocid, som en oberoende expertpanel tog fram härom året, och som omfattar allvarlig antingen spridd eller långvarig skada på miljön.

Vad skulle då kunna klassas som ekocid? Några exempel enligt organisationen End ecocide Sweden, är storskalig odling av palmolja och utfiskning av hav. Eleanor Sharpston nämner skövlingen av Amazonas.

Men allt beror såklart på hur definitionen av lagen skulle se ut i slutändan.

Hon understryker att en ekocidlag inom Romstadgan inte är en garanti för att storskaliga miljöbrott inte begås även i framtiden.

Vi ser vad som pågår i Ukraina trots att mycket tyder på att det handlar om krigsbrott, säger Eleanor Sharpston.

En ekocidlag skulle inte vara ett magiskt svärd som plötsligen styr planeten i rätt riktning. Men den gör det tydligt på toppnivå att det inte är okej att förstöra miljön. Det påverkar människors tänkande, och det betyder mycket.