Framtidens tankstation kan komma att producera vätgas på plats

Vätgasproduktion på macken kan påskynda introduktionen av vätgas. Foto: Chalmers Industriteknik

Framtidens multitankstation kan komma att producera fossilfri vätgas på plats för sina kunder. Det visar en ny utvärdering av hur vätgasen bäst introduceras på marknaden. En forskargrupp har nu utvärderat kostnad och klimatprestanda för vätgasproduktion för flera olika systemlösningar från ”well-to-tank”, det vill säga för produktion, distribution och lagring.

Generellt visar analysen att systemen med den större kapaciteten ger ett lägre pris per kg vätgas, och att elektrolys av vatten är billigare än reformering av biometan. Reformering ger dock lägre nettoutsläpp av växthusgaser jämfört med elektrolys, eftersom svensk mix av biometan delvis produceras av gödsel vilket ger negativa utsläpp jämfört med konventionell användning i lantbruket.

Det prismässigt bästa alternativet är att producera vätgas med elektrolys på plats på en lite större tankstation, med kapacitet att tillhandahålla 10 GWh vätgas om året. Med ett elpris på 1 kr/kWh skulle produktionspriset då bli cirka 75 kr/kg vätgas, vilket motsvarar 2,25 kr/kWh.

Enligt projektets industripartners bör en konkurrenskraftig kostnad för vätgas ligga runt 50 kr/kg för att göra det ekonomiskt möjligt att investera i ett vätgasfordon, som idag är dyrare än motsvarande dieselfordon.

– Vi bedömer att vätgasen kommer att bli billigare i takt med sjunkande investeringskostnader för framför allt elektrolysanläggningen och tankstationen. Under det kommande decenniet förväntas kapaciteten öka starkt, säger Anders Hjort, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Energimyndigheten väntas inom kort komma med en utlysning som bland annat kan finansiera inköp av vätgastankstationer. Under 2022 ska 550 miljoner fördelas till aktörer som vill gå samman för att bygga upp en regional infrastruktur med strategiskt placerade publika ladd- och tankstationer för el och vätgas. Det skulle betyda att systemen kan demonstreras i praktiken. Det öppnar också för möjligheten för forskarna att följa lastbilar i verklig drift, för att jämföra prestandan hos batteri, HVO, biometan och vätgas.