Nytänkande krävs för att få fart på den lokala och regionala klimatomställningen

För att den lokala och regionala klimatomställningen ska ta fart krävs nytänkande, menar forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Foto: IVL

Mycket av dagens hållbarhetsarbete i regioner och kommuner sker i stuprör snarare än ur ett större helhetsperspektiv. Det är också vanligt att man förbiser målkonflikter. För att klimatomställningen ska ta fart krävs nytänkande, menar forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH, som med stöd från Formas har tagit fram verktyg och metoder som ska stärka lokal omställning.

– Det finns en bristande förståelse för vad som faktiskt krävs för att möta de mål som Sverige antagit och förbundit sig till, både på politisk nivå och i samhällsdebatten. Vi är fortfarande långt ifrån att nå Agenda 2030, de svenska miljömålen, den antagna klimatlagen och klimatmålet om noll nettoutsläpp till 2045, säger Åsa Nyblom, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Insikten att det vi gör idag inte räcker är enligt ny svensk forskning spridd bland många av de personer som arbetar med samhällsplanering på lokal och regional nivå. Mycket av hållbarhetsarbetet handlar om att plocka russinen ur kakan. Man sätter enskilda mål och arbetar utifrån dem i sakområdes-silos, snarare än att ta ett större helhetsperspektiv. Det är också vanligt att målkonflikter sopas under mattan i linje med vår tradition av och vilja till konsensusbeslut, menar forskarna.

– Lite krasst kan man säga att våra institutioner inte är byggda för förändring utan för förvaltning. De är byggda för att fortsätta på inslagen bana. Klimatomställningen kräver därför en starkare institutionell kapacitet, säger Åsa Nyblom.

På en ny webbplats har projektet samlat forskningsbaserad vetenskap om hållbar omställning på lokal och regional nivå. Här finns scenariobaserade verktyg och arbetsmetoder som kan användas rent praktiskt och utmanar tankar om vad som är möjligt, vilka förändringar som kan och bör genomföras och vilka beslut som behöver tas och vad som ska prioriteras. Vi behöver tänka om och utforska möjligheter som inte nödvändigtvis bygger på dagens logik, menar Åsa Nyblom.

– Vi vet inte hur framtiden kommer att bli, men vi vet att vi kan påverka den genom politik, planering och beslutsfattande.

Läs mer på IVL Svenska Miljöinstitutet HÄR!