Många nanostrukturer tillverkas idag av olika typer av metaller och derivat från fossila bränslen. Ny forskning visar att det går att ersätta dessa inom nanoteknik i framtiden med majs- och mjölkproteiner till exempel, som är förnyelsebara och lättillgängliga råvaror.
Professor Nicholls och Dr. Suriyanarayanan vid Linnéuniversitetet har i en nyligen publicerad studie visat hur högteknologiska nanostrukturer kan tillverkas av livsmedelskomponenter såsom proteiner från mjölk och majs.
Nanostrukturella material kan avsevärt förbättra prestandan inom ekonomiskt viktiga områden som elektronik, diagnostik och som ytbehandling av textiler. Tillverkningen av dessa material kräver dock ofta användning av material med begränsade naturresurser. Nicholls och Suriyanarayanan har bland annat använt proteiner från mjölk och majs för att producera mycket regelbundna nanostrukturella hyperporösa nätverk eller nanotrådslikande ytor. Fullt implementerat innebär detta betydande förbättringar från ett hållbarhetsperspektiv, enligt forskarna.
För att producera nanostrukturytorna funktionaliserades protein från majs, mjöl och krabbskal på Attanas sensorschip. De funktionaliserade ytorna karakteriserades av SEM (ytmorfologi), QCM (massa), IR-spektra (kemisk sammansättning), profilometri (tjocklek) och impedansspektroskopi (permeabilitet).
Läkemedelsteknikbolaget Attans instrument Attana Cell 200 och Attana A100- användes för att utvärdera prestandan av ytorna. En serie av biotinselektiva nanostrukturer jämfördes med deras icke-selektiva motsvarigheter och icke-nanostrukturerade beläggningar. Den selektiva bindningen till biotin visades och ytorna visade signifikanta förbättringar av känslighet.
Källa: Attana