Svensk skog behöver en mer heltäckande klimatpolitik

Foto: Sebastian Unrau/Unsplash

Det finns ett stort klimatvärde av att kolet fortsatt är bundet i skog och mark eller i långlivade träprodukter i stället för att öka koncentrationen av koldioxid i atmosfären. En mer heltäckande klimatpolitik behövs för att bidra till detta. Det framgår av Konjunkturinstitutets årliga rapport för 2021 som studerar samspelet mellan skogen, klimatet och politiken.

I rapporten som publiceras i dag förespråkas en klimatpolitik som uppmuntrar till ökat upptag av kol i skogen och att mer av skogens produktion används för långlivade produkter. Detta ökar mängden bundet kol till skillnad från användning av biobränslen som direkt resulterar i koldioxidutsläpp vilket påverkar klimatet på precis samma sätt som koldioxid från fossila källor. 

Mycket av skogs- och klimatdebatten handlar om att bevara skogen så att kol inte frigörs till atmosfären eller att bruka skogen för att kunna ersätta fossilintensiva bränslen och material. Båda synsätten har poänger. Eftersom de klimatmål som satts upp ligger, med skogens mått mätt, relativt nära i tid finns emellertid fördelar med att uppmuntra att kolet binds i skogen eller i långlivade träprodukter. Klimatpolitiken inom EU och Sverige sätter kvantitativa tak för de fossila utsläppen. Ökad användning av biobränsle och biobaserade material kommer därför inte leda till lägre fossila utsläpp, som ju hålls vid taknivån. De kommer dock tillåta en större energianvändning och ekonomisk aktivitet under nämnda utsläppstak, såsom mer av biobränsledrivna transporter och större biobaserad produktion inom byggsektorn. 

EU förväntas framöver ställa större krav på upptag i svensk skog. Sverige kan uppfylla sitt kommande åtagande på flera sätt. Antingen genom åtgärder i skogen eller genom ytterligare åtgärder inom andra delar av ekonomin, till exempel inom transportsektorn. Eftersom den klimatpolitik som riktas mot andra delar av ekonomin redan är relativt kraftfull är rimligen ytterligare åtgärder där mer kostsamma än åtgärder i skogen. Ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv bör därför en styrning mot skogens kolupptag komma till stånd. En sådan styrning bör vara flexibel och är med fördel prisbaserad. En möjlig lösning är att subventionera skogsägarna för skogens upptag av kol och samtidigt beskatta utsläpp av biogen koldioxid. Detta skulle leda till ett större kollager i skogen, att förbränning av biomassa missgynnas och långlivade träprodukter premieras samtidigt som biomassa för energiändamål – tack vare subventionen – fortsatt gynnas framför fossila bränslen. Konjunkturinstitutet identifierar flera utmaningar med en sådan politik men menar samtidigt att nya åtgärder oundvikligen kommer att behövas. 

Källa: Konjunkturinstitutet