Sopskatten sågas – minskar inte utsläpp

Tomas Oneborg/SvD/TT: Elda sopor är ineffektivt, enligt studie. Arkivbild.

Avfallsförbränningsskatten har åkt ut och in, beroende på politisk majoritet. Redan inför att den återinfördes av den nuvarande regeringskonstellationen fick den kritik av utredaren för att vara ineffektiv – ungefär samma slutsats som Skatteverket i en granskning på regeringens uppdrag nu kommit fram till.

"Utvärderingen har visat att skattens effekt på materialåtervinningen har varit försumbar på kort sikt och att skattens effekt troligen är relativt liten även på längre sikt", skriver Skatteverket.

Notan skickas vidare

I sin analys skriver myndigheten att de som eldat upp soporna skickat notan vidare till återvinningsaktörerna som i sin tur tagit betalt av dem som skapat soporna, det vill säga hushåll och företag.

Om skatten ska bli mer verkningsfull, i syfte att öka återvinningen av material och bidra till en mer cirkulär ekonomi, skulle skattesatsen förmodligen behöva höjas. Men det kan i sin tur riskera att locka fram kriminella element i sopbranschen, enligt Skatteverket.

I dag importerar Sverige mycket sopor. Den handeln bedöms minska när priset stiger till följd av skatten. Så den förmodade minskningen av utsläpp av växthusgaser i Sverige ökar i stället i Europa. Den enda effekten blir därmed en omfördelning av utsläppen inom EU, enligt Skatteverket.

Ökar elbehov

Myndigheten konstaterar också att när det blir dyrare att bränna sopor så ökar behovet av el för att ersätta den värmeproduktion som försvinner, ungefär med 1,4 procent – detta i tider av när den allt dyrare elen redan beskrivs som en kommande bristvara.

Skatten återinfördes den 1 april i fjol. Och regeringen har också beslutat att skatten för 2022, likt drivmedelsskatten även om just denna har pausats, ska räknas upp med en BNP-indexering, sammanlagt alltså runt fyra procent högre nästa år.