Jernkontoret varnar för detaljstyrning av järn- och stålindustrin

Helén Axelsson och Pär Hermerén från Jernkontoret har tittat närmare på EU:s stora klimatpaket, Fit for 55. Foto: Pia Nordlander, illustration: European Union, 2021.

Jernkontoret har granskat EU:s nya klimatpaket, Fit for 55, och varnar för detaljstyrning av industrin. ”Omfattande och överlappande lagstiftning i paketet Fit for 55 riskerar därför att flytta företagens fokus och resurser från åtgärder för klimatet, till efterlevnad av detaljlagstiftning”, skriver de.

EU-kommissionen stora energi- och klimatpaketet Fit for 55 innehåller förslag till justeringar av existerande EU-lagstiftningar för klimat och energi med syftet att göra dessa mer kompatibla med det skärpta klimatmålet på 55 procent lägre utsläpp av växthusgaser 2030 (jämfört med 1990) inom EU.

– Ändringsförslagen i Fit for 55 är omfattande, detaljerade och i viss mån överlappande. Det riskerar att bli kontraproduktivt för svensk industri. Resurserna, både tid och ekonomi, behöver fokusera på faktiska åtgärder som ger resultat för klimatet, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.

Regelverken under Fit for 55 måste stödja en effektiv omställning för järn- och stålindustrin genom en rimlig planeringshorisont, stöd för ny teknik och konkurrensneutrala villkor inom EU, anser Jernkontoret som också menar att hänsyn måste tas till den konkurrens som industrin möter globalt vad gäller skatteregler och andra kostnadsdrivande styrmedel. ”Tyvärr saknas ett perspektiv om marknaden utanför EU nästan helt i EU-kommissionens analyser”, beklagar Jernkontoret.

De varnar för att Fit for 55 riskerar att få en negativ påverkan på Sveriges möjligheter att utveckla sin energimix och skapa en effektiv elmarknad som stöttar utvecklingen på ett kostnadseffektivt sätt. Regelverken får inte begränsa eller försvåra möjligheten för leveranssäker, konkurrenskraftig och klimatneutral försörjning av el och bioråvara för svensk industri.

– Dessutom begränsar EU-kommissionens stora fokus på energieffektivisering viktiga klimatåtgärder och industriell utveckling. Industrin måste själva få välja teknik, optimera och ha rådighet över sin verksamhet, det är inte lagstiftarens uppgift eller kompetensområde, säger Helén Axelsson.

– Maximal energieffektivisering är inte nödvändigtvis alltid detsamma som att så effektivt som möjligt minska klimatpåverkan, och för oss är det ingen tvekan om att klimatet måste ha högst prioritet i nuläget, fortsätter Helén Axelsson.