De pågående satsningarna på fossilfri stålproduktion kommer troligtvis att leda till en ökad efterfrågan på biomassa som en kostnadseffektiv och koldioxidneutral energi- och kolkälla. Den teorin framförs i en ny avhandling i nationalekonomi som analyserar de regionala effekterna på bland annat pappersindustrin och trävaruindustrin när konkurrensen med stålindustrin om biomassan ökar.
Enligt avhandlingen riktar nu flera försöksprojekt inom stål- och gruvindustrin in sig på skogen.
– När stålindustrins efterfrågan på biobränsle ökar stiger priset. Det kommer att påverka den regionala marknaden i Norrbotten och förutsättningarna för pappersindustrin och trävaruindustrin, men effekterna kommer även att spilla över på regioner i både Sverige och Finland, säger avhandlingens författare, Elias Olofsson, i ett pressmeddelande från Luleå Tekniska Universitet.
I samarbete med forskare vid Umeå universitet och SLU har Elias Olofsson även granskat hur det svenska skogsbruket kan effektiviseras och därigenom sänka priset på skogsbiomassa, såsom sågtimmer, massaved, brännved och GROT (grenar och toppar). Baserat på avverkningsmodellerande insamlat av forskarna i Umeå har han kartlagt de ekonomiska effekterna i hela Sverige. Elias Olofsson konstaterar att de största effektiviseringsvinsterna kan göras i södra Sverige medan skogsägare i norra Sverige redan idag bedriver ett förhållandevis effektivt skogsbruk.
– En bonuseffekt av ett mer effektivt skogsbruk är att man kan lämna större arealer skogsmark orörda under en längre tid vilket ökar den biologiska mångfalden och möjligheten till olika ekotjänster.
Elias Olofsson har även undersökt substitutionsmöjligheterna hos sågverksindustrin, massaindustri och fjärrvärmeindustri. I vilken utsträckning kan de olika industrierna ersätta en viss insatsvara – trä, flis, arbetskraft, energityp – med en annan? Det visade sig att skillnaderna i flexibilitet mellan olika industrityper på länsnivå var relativt stora.
– Det finns bland annat goda möjligheter att öka fjärrvärmeproduktionen i södra Sverige och därmed minska den rörliga kostnaden för uppvärmning. Men det är osäkert om potentialen går att utnyttja eftersom det ökade utbudet troligen skulle bli större än den regionala efterfrågan.