Så kan biogasen stärkas när städerna satsar på eldrift

Så kan vi ta vara på biogasen när städerna satsar på eldrift. Bild: IVL Svenska Miljöinstitutet

Städernas snabba övergång till eldrift i kollektivtrafiken riskerar att slå undan den hittills största marknaden för svensk biogas, om inte åtgärder sätts in. En IVL-ledd forskningsstudie har tagit fram en policy brief riktad till beslutsfattare med åtta rekommendationer om hur biogasens förutsättningar kan stärkas.

I många städer och kommuner runt om i Sverige sker det en övergång från biogas till el bland stadsbussar.

– Det är ett känsligt läge för utvecklingen av biogas i Sverige när flera städer samtidigt och relativt snabbt ställer om busstrafiken från biogas till el. Men både eldrift och biogas behövs för att vi ska klara klimatomställningen och det behövs bra förutsättningar för bägge systemen att utvecklas, säger Sara Anderson på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I projektet har IVL tillsammans med Lunds universitet och flera industri- och branschorganisationer tittat på vad det innebär för biogasen att kommuner nu väljer att styra om mot eldrift. Ur ett regionalt perspektiv är det inte alltid optimalt att byta ut biogasbussar till eldrivna bussar. Många kommuner har redan etablerade system där de till exempel samlar in matavfall för att producera biogas, som ett sätt att ta vara på resurser.

– Även om användningen av biogas just för bussar i kollektivtrafik i städerna nu väntas minska kraftigt de kommande åren finns det flera andra områden där biogas kan ha en betydande roll i framtiden, till exempel för längre vägtransporter, i sjöfarten och inom industrin. Men de här nya biogasmarknaderna behöver byggas upp nu, innan kollektivtrafikmarknaden minskar för att undvika en stagnation, säger Anders Hjort på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Rekommendationer för att stärka biogasen

Som en del i projektet har man undersökt hur den biogas som frigörs från kollektivtrafiken kan göra klimat- och miljönytta på andra marknader och vilka policyreformer som krävs för det.

Att påverka så att EU-reglerna om klimatnytta beräknas ur ett livscykelperspektiv är en rekommendation som lyfts fram. En annan är att grön gas precis som fasta biobränslen inte ska kräva utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS.

– Det är viktigt att de stödåtgärder för att öka biogasproduktionen som biogasmarknadsutredningen visade på sätts på plats till nästa år, men det krävs även att svenska politiker i EU-diskussioner lyfter att klimatregelverk för tunga fordon bör baseras på livscykelanalys av bränslet och inte enbart beakta vad som kommer ur avgasröret, säger Anders Hjort.

Fler nyttor än klimat

Projektet lyfter fram att man behöver skapa incitament för andra nyttor än klimat, som ett effektivt omhändertagande av resurser från avfall och för återföring av näring genom användning av biogödsel. I Sverige produceras årligen omkring 2 TWh biogas från främst avloppsslam, matavfall och gödsel men produktionspotentialen har bedömts vara mycket större än så; mellan 14 och 15 TWh till år 2030.

– Bland rekommendationerna lyfter vi också fram att regionerna i Sverige har en nyckelroll för biogasutvecklingen och att staten i de regionala utvecklingsplanerna borde efterfråga analyser kring biogasutvecklingen ur ett regionalt perspektiv, säger Sara Andersson.

Sammanfattningen och rekommendationerna kring hinder och möjligheter för ökad användning av biogas i Sverige vänder sig till energi- och miljöpolitiker i EU-parlamentet, riksdagen och regionstyrelserna.