Även om det finns ljuspunkter när det gäller många länders agerande inom klimatområdet så kommer nu dystra siffror om hur lång vägen till koldioxidneutralitet är. Nuvarande förändringsnivå måste ökas femfaldigt för att nå koldioxidneutralitet och Parisavtalets mål om begränsad temperaturhöjning. Det visar resultaten från PwC:s globala rapport PwC Net Zero Economy Index 2020.
– I studien har vi tittat närmare på utsläpp av koldioxid i relation till BNP. Det vi kommer fram till är att vi ser en minskad så kallad koldioxidintensitet med 2,4 procent under 2019. Det här är långt ifrån tillräckligt och även om nuvarande förändringsnivåer trefaldigas så kommer vi inte nå målet med koldioxidneutralitet förrän runt år 2100. Enligt våra beräkningar så måste justeringen vara 11,7 procent årligen för att vi ska ha möjlighet att nå koldioxidneutralitet och klara det tak för temperaturhöjning på 1,5 °C som Parisavtalet slår fast, berättar Johan Jacobsson, hållbarhetsspecialist på PwC.
De globala utsläppen minskade under 2020 till följd av pandemins effekter, men många spår att de kommer att ta fart väldigt snabbt igen när världen öppnas upp.
– Business as usual är inte vägen framåt om vi ska kunna minska koldioxidnivåerna, så vi ser den här studien som en påminnelse om att vi inte kan återvända till det läge som var innan pandemin. Istället behöver vi omfattande och snabba åtgärder för att genomföra en nystart med grön infrastruktur och teknik, menar Johan Jacobsson.
Tyskland bäst i tungviktsklassen
För andra året i följd är det Tyskland som noterar den största minskningen i indexet bland ekonomierna inom G20. Enligt indexet landar Tyskland på 6,6 procent. Näst bäst av Sydkorea med 5,1 procent och därefter följer Storbritannien med 4,0 procent. Sämst i G20-klassen är Indonesien som noterar en ökning med 3,5 procent, men även Australien (2,3 procent) och Sydafrika (1,3 procent) går åt helt fel håll enligt studien. De energirelaterade koldioxidutsläppen i Kina ökade med 3,2 procent under 2019, men indexet minskade med 2,8 procent tack vare en BNP-tillväxt på drygt sex procent.
– Positivt här är att Kina tar stora steg när det gäller förnybara energikällor. Sol- och vindkraft utgör nu 29 procent av den totala globala andelen energi i Kina och har tiofaldigats sedan 2010. Tittar vi på EU så har det även här gjorts framsteg när det gäller att minska koldioxidutsläppen genom förnybar energiteknik som sol- och vindkraft, men för att uppfylla målen så krävs betydligt mer omvandling, kommenterar Johan Jacobsson och fortsätter;
– Ur ett svenskt perspektiv ser vi att utsläppen av koldioxid minskar, men inte i den takt som behövs för att nå Sveriges mål om koldioxidneutralitet till 2045. För 2019 var reduktionen 2,4 procent enligt Naturvårdsverkets statistik. Samtidigt vet vi att det krävs minskningar i nivå med sex till tio procent per år. Utsläppen är fortsatt störst från industrisektorn och inrikestransporter. Trots styrmedel inom de här branscherna, så är frågan om förändringarna verkligen sker tillräckligt snabbt.
Stora behov av investeringar och förändrade energimönster
Att det krävs stora ekonomiska satsningar råder det inget tvivel om. Under 2019 så fortsatte fossila bränslen att dominera i ett globalt perspektiv. 57 procent av den ökade energianvändningen kom från naturgas och olja. Visserligen såg vi en svag nedgång av kol med 0,6 procent, men användningen ökade i stora länder som Indien och Kina.
– Slutsatsen är att det krävs mer investeringar och det krävs rätt investeringar. Trots att förnybara energikällor är på frammarsch så stod de bara för 11 procent av den globala energianvändningen. Här finns enorma utvecklingsmöjligheter i och med att klimatfrågan har så stort fokus. Det kommer att ske stora omvandlingar inom flera sektorer, vilket ger nya spännande investeringsmöjligheter i teknikskiften, avslutar Johan Jacobsson.