Produktionen av förnybart flygbränsle i Östersund ger goda resultat

Kraftvärmeverket i Östersund. Bild: Jämtkraft

Genom att fånga in koldioxid från kraftvärmeverk och sedan tillsätta vätgas går det att framställa flygbränsle som har upp till 86 procent mindre koldioxidutsläpp än jämförbara fossila alternativ. Bränslet går dessutom att producera till ett konkurrenskraftigt pris. Det visar ett forskningsprojekt där oberoende institut, universitet och näringsliv samverkar.

IVL Svenska Miljöinstitutet, energibolaget Jämtkraft, Chalmers och Lunds universitet har tillsammans tittat på förutsättningar för att starta storskalig produktion av förnybart flygbränsle, så kallad biojet, i Sverige. Projektet har utrett förutsättningarna för att producera biojet i anslutning till Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik. I processen kan koldioxid från skorstenen fångas in och blandas med vätgas producerat från förnybar el.

 

bild
Bild: Jämtkraft

 

- Resultatet visar att det finns goda förutsättningar för att producera förnybart flygbränsle i Östersund till ett konkurrenskraftigt pris jämfört med andra förnybara flygbränslen. Det beror på att vi kan integrera produktionen med vårt befintliga biobränsleeldade kraftvärmeverk. Vi utvärderar och planerar dessutom möjligheten att bygga ett nytt kraftvärmeverk, då kommer vi att ha ännu bättre förutsättningar för att producera förnybart flygbränsle, säger Ulf Lindqvist, enhetschef Värme Jämtkraft.

 

bild
Ulf Lindqvist, enhetschef Värme Jämtkraft. Foto: Jämtkraft

 

Förnybar energi en förutsättning
Flygbränslet framställt av vätgas från förnybar el och koldioxid som fångas in vid kraftvärmeverk kan bli en konkurrenskraftig väg mot grönare flyg. Utsläppen av koldioxid är mellan 9–16 g per MJ bränsle, vilket är upp till 86 procent mindre koldioxidutsläpp än jämförbara fossila alternativ. Ca 40 % av produktionen blir flygbränsle, resterande del blir förnybara drivmedel i form av bensin och diesel.

- Det är viktigt att poängtera att resultaten gäller för förhållanden här vid kraftvärmeverket i Östersund och resurseffektiviteten och hållbarheten hos bränslet beror på flera faktorer, bland annat att alla råvaror redan finns på platsen, att inkommande strömmar av el och koldioxid är av helt förnybart ursprung, och att vi har en effektiv processintegration, säger Anton Fagerström, projektledare och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Bränsleanläggning om fem år
Projektet har avslutats och resultatet kommer att användas i det fortsatta arbetet. Målet är att ha en anläggning i Östersund klar för produktion av förnybart elektrobränsle inom fem år.

- Vi kommer nu gå vidare med att utreda praktiska förutsättningar och eventuella partnerskap i syfte att kunna erbjuda förnybart elektrobränsle som kan bidra till klimatomställning, regional utveckling och god lönsamhet för Jämtkraft, säger Andreas Gyllenhammar enhetschef Strategi, Innovation och Hållbarhet vid Jämtkraft.

 

bild
Andreas Gyllenhammar enhetschef Strategi, Innovation och Hållbarhet vid Jämtkraft. Foto: Jämtkraft