Helhetsgrepp på motordrifter sänker elförbrukningen inom industrin

Anpassad last ökar systemets verkningsgrad. Foto: Voltimum

För att öka energieffektiviteten för elmotorer i kombination med varvtalsreglering och med hänsyn till vad motorn driver – pump, fläkt, transportband eller annat – räcker det inte att bara titta på motorn och dess egenskaper, om den inte är dimensionerad efter de krav som lasten ställer.

Sedan några år har det funnits överenskomna metoder för detta, i europeiska standarder som i Sverige fastställts som SS-EN 50598-1 och SS-EN 50598-2. De upphör att gälla 2020-04-07. Från och med det datumet gäller bara de nyare standarderna SS-EN 61800-9-1 och SS-EN 61800-9-2. De fastställdes i oktober 2017 och sedan dess har de båda standardparen gällt parallellt.

Trots det nya numret är det mer en fråga om en revision, än om nya standarder. De nya standarderna bygger på de gamla. Nummerbytet beror på, att de europeiska standarderna erbjudits till den internationella standardiseringsorganisationen IEC där man har en annan nummerserie. Efter behandlingen i IEC har de sedan också antagits som europeisk standard och alltså även fastställts som svensk standard av SEK Svensk Elstandard.

Standarderna visar hur man kan bestämma verkningsgraden för en elmotor tillsammans med startkopplare, utrustning för varvtalsreglering och last, till exempel en pump. Sedan kan man med hjälp av ett systemperspektiv och en kombination av mätning och beräkning komma fram till hur man bestämmer den sammanlagda verkningsgraden. På det sättet ska man bättre kunna anpassa lasten och de olika delarna av motordriften till varandra och därmed öka systemets verkningsgrad.

Mer information om standardernas innehåll och syfte finns i de inledande avsnitten. Se preview på SS-EN 61800-9-1, Varvtalsstyrda elektriska drivsystem – Del 9-1: Ekodesign för elektriska drivsystem med startkopplare, kraftelektronik och tillhörande mekaniska last – Utarbetande av standarder för verkningsgrad hos elmotordriven utrustning med tillämpning av ett systemperspektiv och den semi-analytiska modellen.

Källa: Svensk Elstandard