Utsläppen minskar med fem procent

740 anläggningar står för cirka 40 procent av Sveriges totala utsläpp. Arkivbild

Utsläppen inom ramen för EU:s handel med utsläppsrätter minskade markant under 2019. I Sverige var utsläppsminskningen cirka fem procent jämfört med föregående år, och på EU-nivå troligen nära nio procent. I Sverige minskade framförallt utsläppen från el- och värmeproduktion, mineralindustri och raffinaderier, medan utsläppen från stålproduktionen däremot ökade. Det går även att se relativt stora regionala skillnader inom Sverige. De nya utsläppssiffrorna är baserade på utsläppsrapporter från företagen den 31 mars och ska tolkas med viss försiktighet innan en genomgående granskning skett. 

I Sverige ingår 740 anläggningar inom industri och energiproduktion inom EU:s utsläppshandel. De står för cirka 40 procent av Sveriges totala utsläpp. Under 2019 uppgick de totala utsläppen från dessa verksamheter till 18,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket kan jämföras med 19,9 miljoner år 2018. Minskningen förklaras delvis av att priset på utsläppsrätter ökade dramatiskt 2018–2019 efter en skärpning av utsläppshandeln. Det har bidragit till snabbt minskade utsläpp inom EU:s energiproduktion.

– Det är bra att Sverige nu bidrar med utsläppsminskningar i systemet, det är första gången på sex år som detta sker. Utsläppen ska vara nära noll för dessa verksamheter inom 25 år och då behöver vi årliga minskningar av den här omfattningen, säger Fredrik Hannerz, chef för Utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket.  

De största minskningarna av utsläppen skedde från raffinaderier (-590 000 ton), från el- och värmeproduktion (-490 000 ton) samt från mineralindustri/ cementproduktion (-420 000 ton). Järn- och stålindustri, som är den största utsläppskällan bland branscherna ökade samtidigt sina utsläpp med 540 000 ton.  Under 2019 skedde omfattande utsläppsminskningar inom hela EU:s utsläppshandel. Preliminära analyser pekar på en minskning om 8–9 procent under 2019, vilket framförallt berodde på minskad produktion av kolkraft.  

 Majoriteten av utsläppsrätterna auktioneras ut. Med ökade priser på utsläppsrätter så ökade också inkomsterna för de deltagande länderna. Sammanlagt gav auktioner cirka 150 miljarder kronor under 2019. För Sveriges del uppgick inkomsterna till en knapp procent av totalen.  

– Utvecklingen visar att ett högre pris på utsläppsrätter är effektivt både för att pressa ned utsläppen och skapa inkomster för samhället, inte minst för välbehövliga klimatinvesteringar. Vi behöver nu säkerställa att denna utveckling fortsätter inom EU, säger Fredrik Hannerz.