Viktiga plastprodukter kan förbjudas i nytt FN-avtal

Naturskyddsföreningens syn på plastavtalet är bland annat att avtalet måste reglera plasters kompletta livscykler – från design, tillverkning, konsumtion, återbruk och återvinning till avfallshantering. Foto: Brian Yurasits/Unsplash
Naturskyddsföreningens syn på plastavtalet är bland annat att avtalet måste reglera plasters kompletta livscykler – från design, tillverkning, konsumtion, återbruk och återvinning till avfallshantering. Foto: Brian Yurasits/Unsplash

Nyligen inleddes ett FN-möte i Genève, Schweiz där världens länder ska försöka komma överens om ett globalt plastavtal. Naturskyddsföreningen har följt hela förhandlingsprocessen kring avtalet och kommer att vara på plats vid mötet. Avtalet förväntas få stor betydelse och innebära förbud eller reglering av plaster som är engångsprodukter, produkter med mikroplaster, liksom plaster som är svåra att återvinna.

Trots många och långa timmar av svåra förhandlingar i Busan, Sydkorea, i slutet av förra året, och en del framgångar i att överbrygga meningsskiljaktigheter mellan världens länder, kunde världens länder inte komma överens om ett nytt globalt avtal för att hantera problematiken med plastföreningar. Den 5–14 augusti möts länderna för sjätte gången i Genève, Schweiz, för att göra ett nytt försök att komma överens. Utgångspunkten för diskussionerna är ordförandens sammanställning av utkastet till avtalstext från diskussionerna och förhandlingarna i Busan.

– Det är otroligt viktigt att FN kommer överens om ett globalt plastavtal. Farliga plastkemikalier, plastskräp, mikro- och nanoplaster sprids med vindar, vattenströmmar och djur och hittas idag över hela jorden, även på de mest avlägsna platserna. Detta har varit ett allvarligt problem länge nu, så behovet av ett avtal som reglerar hur plast produceras och används är nödvändigt och akut, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Avtalet kommer att förändra hur vi använder och hanterar plaster framöver. Några exempel:

Plaster som är engångsprodukter, produkter med kort livslängd och plaster med hög potential att skräpa ned förväntas förbjudas eller regleras av avtalet. Det handlar om produkter som väsentligen kan bidra till nedskräpningen och flera artiklar av den typen är dessutom svåra att återvinna, till exempel plastsugrör.

Produkter med avsiktligt tillsatta mikroplaster, till exempel en del kosmetika och rengöringsprodukter, kan också komma att förbjudas eller regleras, liksom plaster som är svåra att återvinna.

Många länder vill att särskilt farliga kemikalier i plasterna ska förbjudas eller begränsas.

Krav på transparens och spårbarhet för plastkemikalier på produktnivå. Det kräver någon form av märkning och digitalt produktdatapass. Datahanterings- och teknikutvecklingen möjliggör numera digitala spårningssystem med relativt billig teknik som även är tillgänglig för låg- och medelinkomstländer.  

Avtalets artikel om design av plastprodukter är avgörande för en resurseffektiv och giftfri cirkulär ekonomi för plaster. Den kommer att ställa krav på att plastprodukterna har längre livslängd, kan repareras, är anpassade för att kunna återbrukas eller återvinnas.

Andreas Prevodnik, sakkunnig Naturskyddsföreningen, kommer att finnas på plats i Genève för att följa händelseutvecklingen och kan ge kommenterar och information till media.

– Jag har följt hela förhandlingsprocessen kring avtalet och hoppas verkligen att få se att det globala plastavtalet blir verklighet nu. Särskilt viktiga är kraven på transparens och spårbarhet för kemikalier i plaster, för utan dem kommer plastavtalet inte kunna nå sina mål. Därför känns det hoppfullt att denna fråga har fått ett brett stöd av många länder. Nu är det upp till bevis att visa att stödet håller hela vägen ut, säger Andreas Prevodnik, sakkunnig miljögifter och kemikalier, Naturskyddsföreningen.

Källa: Naturskyddsföreningen