Ny rapport påvisar markant vätgaspotential mellan Danmark och Tyskland

Energinet och Gasunie har redan ingått ett Memorandum of Understanding, MoU, där de två bolagen nu startar förberedande aktiviteter för en gränsöverskridande vätgasinfrastruktur mellan de två länderna. Foto: Gasunie

Danska Energinet och Gasunie kommer att upprätta en vätgasförbindelse mellan Danmark och Tyskland. Parterna har i en färsk rapport tittat närmare på både export- och importpotentialen för storskalig produktion av vätgas.

Vätgas och PTX i allmänhet spås ha stor potential i den gröna omställningen. Och nu ska Energinet och den tyska motsvarigheten Gasunie i en rapport klargöra potentialen i ett samarbete mellan Danmark och Tyskland kring PTX.

Gränsöverskridande vätgasinfrastruktur

Energinet och Gasunie har redan ingått ett Memorandum of Understanding, MoU, där de två bolagen nu startar förberedande aktiviteter för en gränsöverskridande vätgasinfrastruktur mellan de två länderna.

Den innehåller bland annat "ett samordnat tillvägagångssätt för nätverksutveckling baserat på resultaten från förstudien och den senaste marknadsutvecklingen i både utbud och efterfrågan."

Och med de båda företagens Hydrogen Market Assessment Report, som offentliggörs snart, kommer man lite närmare.

Tre huvudsakliga slutsatser är alltså:

- Utvecklingen av storskalig produktion av grön vätgas i Danmark och efterfrågan på grön vätgas som utvecklas i Tyskland är förenliga. En gränsöverskridande vätgasinfrastruktur blir därmed oumbärlig när det gäller att möjliggöra det tänkta utbytet mellan länderna.

- Danmark räknar med att bli nettoexportör av grön vätgas. En stor del av vätgasen som produceras i Danmark förväntas bli exporterad.

Vätgasexporten antas öka från 15 terawattimmar år 2030 till 79 terawattimmar år 2050 baserat på de nationella scenarierna eller till och med upp till 98 terawattimmar med tanke på de europeiska scenarierna. De kortsiktiga potentialerna kan också utvecklas snabbare, vilket indikeras via marknadssignaler.

Tyskland räknar med att bli nettoimportör av grön vätgas. Den beräknade efterfrågan på vätgas med låga koldioxidutsläpp ökar från 93 terawattimmar år 2030 till mer än 500 terawattimmar år 2050. En tredjedel av den tyska efterfrågan beräknas täckas av inhemsk produktion.

Resterande kvantiteter måste importeras, vilket kan frigöras avsevärt genom rörledningsanslutningar på land

Vid ett stort politiskt möte i våras kunde Tyskland, Danmark, Belgien och Nederländerna inte bara meddela ett gemensamt mål om minst 65 gigawatt havsvind 2030 och minst 150 gigawatt 2050.

- I samband med detta ingicks även en avsiktsförklaring mellan den danska och den tyska regeringen om ett förstärkt samarbete kring grönt väte, inklusive att utreda en potentiell pipeline för väteexport från Danmark till Tyskland.

- Men om den stora potentialen för vätgas ska förverkligas så krävs det agerande både från branschen och från de företag som räknar med att bli aktörer i en framtida vätgasekonomi.

- Den ambitiösa tidslinjen kräver stöd från alla intressenter, såsom potentiella nätverksanvändare (tillverkare, konsumenter och handlare av vätgas) som lokala och nationella myndigheter och samhällen. Åtaganden från användare krävs för att kunna fatta investeringsbeslut i rätt tid. En process för bindande åtaganden om utnyttjande av transportinfrastrukturen från Danmark till Tyskland planeras att startas före utgången av 2023, skriver Energinet och Gasunie i rapporten.

Källor: Energinet & Gasunie