Danska bioenergiföretag vill bryta Danmarks beroende av rysk gas med halm

Halmfält. Halmen tar inte mycket utrymme vid transport. Foto. Wikipedia Common, kredit: Caerbannog

Halm och inte majs, ska öka Danmarks biogasproduktion med 50 procent nästa vinter, föreslog landets två största halmbehandlande företag nyligen för politikerna. För jordbruksleverantörer av torkad spannmål kan det innebära en meromsättning på 800 miljoner danska kronor.

In i biogasanläggningar

Snart träffas Danmarks två största halmföretag på Christiansborga slott för att debattera om hur bioenergin kan bidra till landets energiförsörjning och öka prestandan hos Danmarks många biogasanläggningar.

Frandsbjerg Energy och Halmselskabet Danmark ska med ett förslag öka landets produktion av biogas med 50 procent vilket tillförsäkrar mindre beroende av den ryska gasen, som en stor del av Europa vill bli av med snarare förr än senare.

Ett ökande behov av biogas kommer att leda till en ökad efterfrågan på halm för biogas.

Dyr än så länge

Förbehandling av torr halm är relativt dyr. Ensilering av halm med fånggröda är ett enkelt och robust sätt att bärga halm för användning i biogasanläggningar.

Under de kommande åren måste alltmer biogas produceras som ett led i omställningen bort från fossila bränslen.

Enligt Seges kommer det att vara möjligt att öka biogasproduktionen 16-faldigt till 2040, vilket givetvis kommer att kräva motsvarande stora mängder biomassa för biogasproduktion.

Även i Sverige

– I Danmark tittade man på halm i kombination med flytgödsel. Då fungerar halm som bisubstrat särskilt bra eftersom det har en mycket högre torrsubstanshalt. Denna kombination kan passa bra i biogasanläggningar ute på gårdar, om man har flytgödsel och vill utnyttja den för biogasproduktion, sade Ilona Sárvári Horváth som är biträdande professor vid Högskolan i Borås. Hon uttalade inom ramen av projektet Biogas2020.

I hennes forskning i Sverige, som varit en del i Biogas2020, har alltså fokus legat på halm och matavfall. Det är en kombination som passar bra till anläggningar där källsorterat matavfall från hushållen används som substrat – något som i dag finns på flera håll i Sverige.

Halmen görs om till pellets eller briketter först

– Pellets och briketter finns redan på marknaden. Det är lättillgängliga och lättanvända produkter som består av finfördelad och pressad halm, och de kan därför användas direkt i biogasprocessen. Dessutom gör själva pelleteringen och briketteringen att strukturen av halm öppnas upp, vilket gynnar rötningsprocessen. Halmen tar heller inte alls så mycket utrymme vid transport, förklarar Ilona.

Källa: Biogas2020