Arbetet med våtmarker ledde förra året till både restaurerade och nyskapade våtmarker. De är viktiga för biologisk mångfald och för oss människor – bland annat för att minska övergödning, bidra till vattenhushållning och för att minska utsläpp av växthusgaser.
Resultatet av Naturvårdsverkets medel till våtmarksåtgärder 2020 blev 5 137 hektar åtgärder i skyddade områden och 1 140 hektar via LONA-projekt (lokala naturvårdsprojekt). Totalt innebär det nästan 6 280 hektar våtmarker som åtgärdats 2020 med medel och stöd från Naturvårdsverket.
- När vi återställer våtmarker får vi mycket på köpet. Det är en tacksam typ av åtgärder där man sällan behöver välja mellan till exempel biologisk mångfald eller vattenhushållning, utan de ger många ekosystemtjänster samtidigt. Vi behöver återställa mycket mer våtmarker för att nå miljömålen så det här är ett viktigt steg på vägen, säger Conny Jacobson på Naturvårdsverket.
Exempel på projekt
• I Kalmar län har småvatten anlagts för att gynna grönfläckig padda.
• Osby kommun har anlagt en våtmark på 4,3 hektar inklusive dammvall, öar samt strandängar och ett fågeltorn intill våtmarken.
• I Västerbotten har ett av länets finaste rikkärr, Stor-Jenmyren, restaurerats med bland annat igenläggning av 2,5 km diken
• I Jönköpings län pågår ett restaureringsprojekt som omfattar 15 skyddade områden.
Extra värdefullt att åtgärda torvmarker
I våtmarksprojekten som gjorts med LONA-bidrag ingår drygt 940 hektar restaurerad torvmark – en stor ökning jämfört med tidigare.
- Det är särskilt värdefullt ur klimatsynpunkt, eftersom dränerade och utdikade torvjordar läcker stora mängder växthusgaser till atmosfären. Att restaurera torvmarker är därför särskilt värdefullt för att mer kol ska stanna kvar i marken, och för att binda in ytterligare koldioxid, säger Eva Amnéus Mattisson på Naturvårdsverket.
Stor satsning på våtmarksåtgärder
Regeringen har nu kraftigt ökat anslagen till våtmarksåtgärder. För 2021 är anslaget 350 miljoner kronor totalt, vilket ger möjlighet till fler våtmarksprojekt, via Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och andra myndigheter och aktörer. Naturvårdsverket ger anslag och hjälper till med våtmarkssatsningar i skyddade områden och via LONA. Våtmarkssatsningar görs även inom exempelvis Jordbruksverkets landsbygdsprogram, och LOVA-projekt, lokala vattenvårdsprojekt via Havs- och vattenmyndigheten.
En nyckelroll för flera miljömål
Våtmarker har många funktioner och bidrar med ekosystemtjänster som har stor betydelse för såväl biologisk mångfald som för hållbarheten i naturmiljöer och städer. De hjälper till exempel till att hålla kvar och balansera vatten i landskapet, och bidrar även till klimatanpassning och till minskad övergödning. Precis som i andra naturtyper har våtmarker vissa arter som trivs särskilt bra just där. Men även våtmarken i sig är en viktig del i ekosystemet – alla arter och livsmiljöer som fungerar tillsammans i naturen. Om vissa arter eller naturtyper försvinner, rubbas balansen. Brist på våtmarker påverkar därför även omgivningen. Med brist på våtmarker kan vi till exempel få torka och/eller översvämningar som i sin tur kan leda till svårigheter att odla, sänkta grundvattennivåer kan ge brist på dricksvatten, och vi förlorar våtmarkernas funktion som både kollagring och ”reningsverk” för fosfor, kväve och miljögifter.